Haparandas smarta framtidsval

 

Om du färdas norrut längs Östersjökusten kommer du till slut fram till Sveriges östligaste stad, Haparanda. Orten är belägen högst upp i Bottenviken vid riksgränsen mot Finland. Söderut associeras landets nordligaste delar ofta med avfolkning och brist på arbetstillfällen och framåtanda. Sanningen är snarare att här råder en febril aktivitet inom både näringslivet och den offentliga sektorn.

 

– Vår ambition är att ännu starkare etablera Haparanda-Tornio som centrum för den så kallade Barentsregionen, som sträcker sig från Nordnorge, över Sveriges och Finlands norra delar och fram till de ryska Uralbergen i nordöst, förklarar Patrik Oja, kommunchef i Haparanda.

 

Haparanda-Tornio är geografiskt sett två samhällen, men inte i praktiken. På andra sidan den mäktiga Torneälven ligger den finska orten Tornio (Torneå på svenska). Successivt och målmedvetet har de två städerna börjat samverka och agera som en enda
stad.

 

– Vi delar på en hel del av våra resurser. Både näringslivet och den kommunala förvaltningen samarbetar mycket nära varandra från var sin sida av gränsen. Det skiljer ju bara ett par hundra meter mellan oss, konstaterar Patrik Oja.

 

Kommunchefen Patrik Oja är en av hjärnorna bakom satsningen på framtiden i landets östligaste tätort.

 

Att de två städerna byggs samman i både ord och handling bjuder dock på vissa komplikationer. Samhällsfunktioner som räddningstjänsten får inte delas mellan städerna eftersom det strider mot svensk lag. Ett annat exempel är att man på Haparanda-sidan försökt få igenom euro som officiell valuta, något som politikerna i Stockholm givetvis satt stopp för.

 

– Men det går bra att betala med euro i butikerna i Haparanda om man använder kontanter, säger Patrik Oja och ler brett.

 

IKEA ger arbetstillfällen
Tack vare en så kallad momsunion behöver inte de som bor på den finska sidan betala höga tullavgifter på varor de köper på den svenska sidan. Och Hapa­randa har en shoppingmagnet som drar besökare från hela regionen: sedan i november 2006 finns här ett Ikea-varuhus.

 

– Det betyder mycket för staden och dess invånare. Bland annat har det inneburit cirka 1 000 nya arbetstillfällen och många företag har startats i till exempel servicenäringen i anslutning till att Haparanda blivit en centralort för handel i vår del av Norden, berättar Patrik Oja.

 

Kommunen är en av de få högt upp i norr som inte uppvisar en negativ befolkningskurva. I stället ökar invånarantalet sakta men säkert. En stor del av att elda på framtidstron handlar om att få de yngre att inte flytta från orten så fort de får chansen. För det krävs det arbetstillfällen och moderna möjligheter till utbildning. Inom kommunen har digitaliseringen kommit långt efter ett par års utbyggnad av it-systemen. I förvaltningsstyret hade man insett att en ökad och taktisk satsning på it-lösningar är viktigt för orten i stort, men även för att möta de olika utmaningar som staden ställs inför.

 

– Vi beslöt 2009 att it-chefen skulle tas in i själva ledningen av kommunen för att få både strategiska och operationella kunskaper bakom de beslut vi behövde ta. Han fick bland annat uppdraget att se till att vi gick över till en mer renodlad Apple-miljö och så har vi jobbat sedan dess, berättar kommunchefen Patrik Oja och fortsätter:

 

– Vi har valt att satsa på Apples plattformar och det har gått fort att styra om verksamheten till en papperslös förvaltning.

 

Kommunhuset som det ser ut så här års: inbäddat i rejält med snö.

 

Redan år 1999 inleddes ett stort projekt, en framtidsplan för tvillingstaden, som döptes till Vision 2010. Gemensam gränsöverskridande satsning på turism, kultur och framför allt näringsliv skulle stadfästa Haparanda-Tornio som den centrala mötesplatsen i regionen. Utan att gå in för mycket i detalj på arbetet i projektet kan det konstateras att initiativet har fallit väl ut, även om kommunledningen fått ta emot en del kritik i lokala medier, exempelvis vad gäller de stora investeringarna i it-verktyg.

 

– Men man kan inte bara titta på inköpssummor utan det handlar till stor del om hur vi kan effektivisera förvaltningen samtidigt som vi ger invånarna bättre service och ökad livskvalitet, menar Patrik Oja.

 

Nya tider råder
Han framhåller hur viktigt det är med en fungerande it-infrastruktur och användarvänliga tillämpningar i den kommunala verksamheten. Exempelvis spar man stora summor varje år på att ha gått över till läsplattor och bärbara Macar åt förvaltningens tjänste­män och politiker.

 

– Med hjälp av våra egna appar, virtuella skrivbord och de medföljande programmen var många i gång och jobbade helt digitalt på en halvtimme. Jag skulle bedöma att satsningen vi gjort inom själva kommunstyret och medborgarservicen gått att räkna hem på åtta, tio månader via ökad produktivitet och besparingar på porto och utskrifter, berättar Patrik Oja.

 

För medborgarna har övergången till så kallad e-förvaltning inneburit bättre insyn i den kommunala verksamheten och högre tillgänglighet. Men det har varit en process där sådant som självbetjäning
via webben har tagit ett tag för invånarna, eller väljarna om man så vill, att vänja sig vid och förstå att det är nya tider som råder.

 

– Det är ändå åt det här hållet vi måste gå om vi på sikt ska kunna ge den samhällsservice folk förväntar sig, samtidigt som vi måste hitta arbetsmetoder som ger mer effektivitet för pengarna. Jag skulle säga att det är oundvikligt att Macar och iPaddor används överallt från hemtjänsten till förskolan om vi ska uppnå full produktivitet på samma gång som vi förbättrar villkoren för de 850 som jobbar i kommunen, konstaterar Patrik Oja.

 

Arja Martinviita leder arbetet i Haparandas skolor.

 

De cirka tio tusen mantalsskrivna i Haparanda-Tornio innehar sannolikt ett slags rekord när det gäller antalet Apple-produkter per capita i Sverige. Genom en stor satsning på datorer i skolan, förskolan och förvaltningen har cirka 1 400 personer tillgång till en Mac. Hela 14 procent av personerna i kommunen jobbar, pluggar eller leker med andra ord på OS X. Och då saknas det uppgifter hur många i tvilling­staden som använder en eller flera Macar privat.

 

– Det var 2009 som vi inledde arbetet med det vi kallar ”En dator – en elev”. Innan slutet av 2013 ska alla som går i grund- och gymnasieskolan ha en egen Mac eller iPad att använda i undervisningen, säger Arja Martinviita, för- och grundskolechef
 på Haparanda kommun.

 

En elev – en dator
Tidigare hade man använt pc-datorer i skolan, men även om Macarna var och är dyrare i inköp så vägde alla medföljande program och användarvänligheten tyngre.

 

– Det är viktigt att it-verktyg i skolan handlar om lärandet och inte tekniken i sig, säger Arja Martinviita.

 

Med hjälp av Rektorsakademin inleddes först ett projekt med att utbilda pedagogerna i verksamheten i att använda de nya möjligheterna som Macarna förde med sig. Det tog cirka ett år. Nu är satsningen en integrerad del av läroplanen och undervisningen i skolorna i kommunen.

 

– En av flera saker vi märkt med det nya papperslösa sättet att jobba är att eleverna skriver sig till läsande, även i tidig ålder. Till och med i förskolan får barnen göra små digitala rapporter om till exempel en utflykt och vi märker att det hjälper dem att knäcka koden och lära sig läsa tidigare, berättar Arja Martin­viita.

 

Målet är att varje elev ska ha tillgång till en egen Mac i slutet av 2013.

 

För de äldre eleverna, som var först ut med att ha en egen dator i skolan, är tillämpningsområdena många. Framför allt använder de nätet till att lösa uppgifter och kommunicera. Ett exempel på det är internationella projekt med vänskolor i bland annat Italien och Tyskland där man genomför gemensamma projekt via webben.

 

I Haparanda-Tornio anser man inte att man befinner sig särskilt långt bort från kontinenten. På en attitydhöjande karta, som är
en del av regionens marknadsföring, är perspektivet omvänt och tvillingstaden har nära till allt.

 

– Vi ligger ju närmare S:t Petersburg och Helsingfors än Stockholm, konstaterar kommunchefen Patrik Oja.

 

Nu när de två samarbetande kommunerna klarat av milstolparna i Vision 2010-projektet blickar man framåt. Ytterligare en kraftansträngning när det gäller kunskapsutveckling, kultur och näringsliv har fått namnet Vision 2020. Där ingår givetvis satsningar på infrastruktur, logistik och ännu mer it-teknik.

 

– Glöm inte bort att nämna gruvindustrin och andra stora näringar, som skogsbruket, vi har här. Det kommer de närmaste åren att investeras i storleksordningen 100 miljarder kronor i regionen, berättar Patrik Oja.

 

Haparanda-Tornio som strategisk mötesplats och centrum för kvalificerad arbetskraft med ett vitalt näringslivsklimat är en värdig utmaning hur man än ser på det.

 

– Jag ser vår utbyggnad av smarta it-lösningar tvärs igenom hela samhället som en grundförutsättning för att nå våra mål, avslutar Patrik Oja.

 

Den fantasiska kartan med perspektiv från Haparanda-Tornio, inte från Stockholm.

 

Fakta Haparanda

 

• Kommunen ligger i Norrbottens län och dess norra gräns går igenom Torne älv. På andra sidan älven börjar Finland.
• Namnet Haparanda är en försvenskning av det finska Haapa­ranta som betyder Aspstrand. 
• Kommunen är på 214:e plats bland Sveriges 290 kommuner när det gäller folkmängd.
• Antalet privatägda arbetsplatser per 1 000 invånare är 30,5. Riksgenomsnittet är 32,5.
• Energiförbrukningen per invånare och år är cirka 27   500 kWh. Motsvarande siffra för den genomsnittlige svensken är 43 000.
• År 2010 var genomsnittsinkomsten i Haparanda 180 600 kronor för kvinnor och 206 600 kronor för män.
• Haparanda omfattas av minoritetsspråklagstiftningen vilket ger medborgarna rätt att kommunicera med kommunförvaltningen på minoritetsspråken finska och meänkieli.

www.haparanda.se